Farväl
Idag så lämnade vi Strängnäs och campet. Det var blandade känslor och jag grät när jag förstod att jag inte kommer att träffa många av dessa människorna igen. Nu sitter jag på tåget hem och kan inte sluta tänka på de människorna som jag kom närmast. Jag hoppas så innerligt att jag får träffa dom igen. Dessutom kom jag en specifik person väldigt nära och jag saknar den personen så mycket att mitt hjärta blöder.
Kommentarer
Trackback
